Skatteutskottet, regeringen och riksdagen är helt på det klara med att dagens bränsle- och fordonsskatter på diesel, bensin och respektive fordon inte är utformad på ett miljö-, klimat- och ekonomiskt-teknikneutralt sätt.
Man skriver:
Koldioxidskatt ska betalas för utsläpp av fossil koldioxid. Den bör vara neutral mellan olika fossila bränslen och i allt väsentligt heltäckande, så att varje kilogram koldioxid kostar lika mycket att släppa ut oberoende av bränsle och hur bränslet används.
Som jag påpekat i ett tidigare blogginlägg så är koldioxidskatten idag inte lika per utsläppt kilogram koldioxid från bensin respektive diesel. Det långsiktiga målet tycks äntligen vara att utjämna denna skillnad!
Skatten per utsläppt kilogram koldioxid är idag högre på diesel än på bensin, men detta kompenseras med god marginal av den mycket lägre energiskatten på diesel än på bensin trots att diesel också medför mer energi per liter. Även denna sneda energiskatt känner man till och visar tecken på att vilja åtgärda. Dock är den totala skatterabatten på dieselbränsle idag så stor (169 öre/liter före moms) att det inte är politiskt möjligt att åtgärda felet annat än på mycket lång sikt.
Det första steg i utjämningen tas 1 januari 2011 och ett andra den 1 januari 2013. Energiskatten på diesel kommer vid dessa två nu beslutade höjningar totalt ökas med 40 öre per liter utöver de indexerade skattehöjningar som även drabbar bensinen. Samtidigt som skatten på dieselbränslet höjs så sänks fordonsskatten på dieselfordon. Målet är att på sikt utjämna skatterna så att den som kör långt inte skattegynnas av att köra en dieselbil jämfört med att köra en lika energisnål och miljövänlig bensinbil. Samtidigt uppfylls då målet att en bilägare som kör lite inte tvingas köpa en bensinbil av ekonomiska skäl. Målet är helt enkelt att öka den rörliga skatten på diesel samtidigt som man sänker den fasta skatten som tas ut genom fordonsskatten.
Man skriver:
Skatteuttaget i drivmedelsbeskattningen bör i högre utsträckning bero på drivmedelsförbrukningen och i lägre utsträckning bero på ägandet av ett fordon. Den rörliga skattekostnaden på dieselolja bör därför öka och fordonsskatten bör sänkas. De skäl som anges till varför energiskatten bör tas ut efter energiinnehåll för uppvärmningsbränslen är också giltiga för energiskatten på drivmedel.
Beräknat efter energiinnehåll är skillnaden mellan skatten på dieselolja och den på bensin förhållandevis stor. En budgetneutral omläggning skulle innebära att skatten på bensin sänks med 77 öre per liter. Det är inte en önskvärd effekt. Om energiskatten bestäms utifrån dagens skatt på bensin skulle det å andra sidan betyda att skatten på dieselolja måste höjas med drygt 2 kr per liter, vilket inte heller är rimligt. Det är för närvarande inte möjligt att helt lägga om beskattningen av drivmedel till en energiskatt efter energiinnehåll. På sikt är det dock önskvärt att utvecklingen går i den riktningen.
I avsnitt 7.2.1 föreslår regeringen att energiskatten på dieselolja höjs, utöver den årliga indexomräkningen, i två steg med sammanlagt 40 öre per liter. En första höjning med 20 öre per liter sker den 1 januari 2011 och en andra höjning med 20 öre per liter den 1 januari 2013.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar