Bilskrotning - På vinst eller förlust?

Sedan finanskrisen slog till med full kraft hösten 2008 har förhoppningarna kring ett återinförande av en skrotningspremie växt sig allt starkare på den svenska bilmarknaden. Efter att länder som Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien och nu eventuellt även Storbritannien under 2009 infört olika former av skrotningspremier för att stimulera bilmarknaden så har kraven från den svenska intresseorganisationen Bil Sweden även fått vatten på sin kvarn.

Minst två bilmärken på den svenska marknaden har också på egen hand valt att införa en form av rabatt för nybilsköpare vid skrotning av en äldre bil, vilket kan ses som en skrotningspremie. Volvo körde igång en sådan kampanj i januari 2008, en kampanj som endast har ändrats marginellt till 2009 och i maj 2009 startade Renault en liknande kampanj.
Volvos kampanj som gäller i skrivande stund ger 10 000 kr till den person som skrotar en bil som den har ägt i minst 6 månader vid köp av en ny miljöbil. Den kampanj som Renault precis har startat är väldigt lik men ger 20 000 kr i rabatt och det är därför denna som jag tycker vi skall fundera på följderna kring.

För att rabatten eller premien från Renault skall ges ställs följande krav:
- Bilen som skrotas skall vara äldre än 10 år.
- Ägaren till bilen som skrotas skall vara samma som köparen av den nya bilen.
- Ägaren måste vara en privatperson och ha ägt bilen minst 3 månader.
- Skrotningsintyget visas upp vid köp av den nya bilen.
Det ställs inga krav på att bilen skall vara i körbart skick och vara i trafik.

Enligt Renault finns det 2,5 miljoner bilar i Sverige som är äldre än 10 år och 300 000 som är tillverkade före 1989 och saknar katalysator.
Många av de 2,2 miljoner bilar som har katalysator är trots att de är värda mindre än eller strax över 20 000 kr knappast värdiga att möte sitt öde på skroten i förtid som en följd av Renaults erbjudande. Däremot är många av de drygt 300 000 bilar som tillverkades före 1989 och som saknar katalysator sådana att samhället skulle tjäna på att se dem skrotade. Bland dessa 300 000 finns dock undantag i form av bilar som är veteran- eller entusiastbilar och som inte medför någon större samhällskostnad till följd av sina höga utsläpp per körd kilometer tack vare låg körsträcka per år. Bilar som inte är i bruk på grund av att de blivit underkända vid kontrollbesiktning eller av annat skäl är tagna ur trafik ger trots brist på katalysator heller inga utsläpp och ger därmed också en mycket begränsad samhällsvinst vid skrotning.

Men vilka av dessa 2,5 miljoner bilar är det då troligt kommer skrotas som en följd av Renaults kampanj?
Eftersom det endast rör sig om en rabatt vid köp av ny bil med krav på ägande en tid före skrotning så är det inte troligt att det är bilar utan katalysator som blir mest aktuella i ett första skede utan mer troligt bilar närmare den satta gränsen på måttliga 10 års ålder. Ju nyare och mer värdefull bil som ägaren har desto mer troligt är det trots allt att ägaren i fråga är spekulant på en ny bil.

Om vi nu tänker oss ett scenario med en person som äger en bil från 1998. Bilen har vissa mindre brister eller en större service är förestående, men servad och klar skulle bilen kanske ha ett bruksvärde på 30 000 kr. En precis genomförd service betalar sig ytterst sällan vid en försäljning och privat så skulle den kanske med lite möda gå att sälja i aktuellt skick för 23 000 kr. Hos bäst betalande bilhandlare erbjuds kanske 20 000 kr, men personen i fråga är mest intresserad av en ny Renault och där erbjuds bara 19 500 kr vid inbyte.
I valet mellan att lägga ned tid och möda på att sälja bilen privat och kanske med lite tur och mycket tålamod få några tusen mer eller helt utan möda få 20 000 kr vid skrotning så är det troligt att många väljer att skrota bilen trots högt bruksvärde. Spekulanten till en ny bil jagar sällan några ynka tusenlappar för den begagnade bilen om jakten på dessa är förknippad med någon nämnvärd ansträngning. I jämförelse med att kanske få 19 500 kr från bilhandlaren eller kanske 23 000 kr efter många prutande spekulanter privat så är 20 000 kr vid skrotning att likna vid en vinst på lotto.

Ett i sammanhanget ungefär lika troligt scenario är en person med en bil som vid privat försäljning inte ser ut att kunna ge mer än 20 000 kr ens i bästa fall. Denna ägare lär om den kan tänka sig köpa en ny bil från just Renault inte tveka en sekund vid beslutet skrota eller sälja.

Andra scenario man kan tänka sig på lite längre sikt är en handel med billiga skrotbara bilar, men kravet på ägande en viss tid före skrotning gör att färre lär ge sig in på det eftersom det är förknippat med en del risker och problem.

Den troliga följden av erbjudande likt det från Renault blir alltså enligt mina teorier att främst bilar som är värda runt just 20 000 kr på privata begagnatmarknaden skrotas inför köp av en ny bil. Därmed förlorar bilmarknaden tillskott av relativt bra begagnade bilar som måste finnas där den dag någon med en betydligt äldre bil bestämmer sig för att byta upp sig och skrota sin bil utan katalysator.
Samtidigt som jag inte kan beskylla Renault för att göra något fel i och med denna kampanj så är det bara att konstatera att man med aktuellt upplägg inte plockar bort de sämsta bilarna från marknaden utan en grupp bilar som fortfarande har ett högt bruksvärde och som har låg samhällskostnad genom relativt hög säkerhet och relativt låga utsläpp.
Ur detta perspektiv är Volvos erbjudande om 10 000 kr vid skrotning bättre eftersom det trots brist på krav på ålder medför skrotning av betydligt äldre och mindre värdefulla bilar. På grund av lägre rabatt kombinerat med dyrare bilar så känns erbjudandet från Volvo faktiskt mest som ett moraliskt utspel. Det skulle verkligen vara intressant att få veta hur många som under 2008 skrotade en bil och därefter fick rabatt från Volvo vid köp av en ny bil. Kampanjen har nu löpt i 16 månader så det är troligt att mer än en riktigt skrotfärdig bil har bytt ägare lite mer än 6 månader före skrotning inför ett planerat bilköp, 6 månader som i Volvos fall är kravet på ägandetid på den skrotade bilen.

Om svenska staten bestämmer sig för att införa en skrotningspremie så hoppas jag att den blir betydligt smartare än det som Volvo och Renault visar upp.
Mer om mina tankar kring uppbyggnaden av en skrotningspremie kommer inom snart.